Goggles

När jag vaknade i morse och tittade ut trodde jag först att det var extrem dimma. så fort jag gnuggat liv i ögonen (det tar en stund) insåg jag att det var snöstorm. Jag trodde bokstavligen att jag skulle gå in i koma. Dessutom fick jag för mig att cykla. Cykla i hård kuling med miljarder stenhårda små snöflingor i ansiktet är ingen lek, sikten var ca 3 cm. När jag dessutom började inhalera snöflingorna och fick ett hostanfall så jag höll på att trilla av cykeln lagom framme vid jobbet avgjorde saken. Inte cykla i snöstorm - åtminstone inte utan ett par rejäla skidglasögon och keps.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen, jag gillar inte snö!!! Det är jättevackert - i fjällen. Här i Göteborg innebär det bara problem. Jag borde ju kunna glädja mig för lilla "K's skull. Hon blev givetvis överlycklig när hon tittade ut. Å andra sidan gillar hon alla vädertyper.

Jag tröstar mig med att det faktiskt är vår, egentligen alltså... Jag har med egna ögon sett små krokusar och annat grönt i rabatterna.

Idag kom en av mina jobbarkompisar till jobbet med nya glasögon. Hon hade skaffat sig såna där som förvandlas till solglasögon när hon går ut. Det var bara det att de inte verkade förvandlas tillbaka till vanliga glas när hon kom in. De såg liksom ut som vanliga solglasögon...Hon märkte ingen skillnad sa hon. Och då är ju allt bra. Fast jag undrar om de inte vänt glasen åt fel håll, så att den tänkta effekten blev den motsatta. Dyra var de också.

Jag kanske skulle skaffa ett par själv. Kanske skulle de funka som snöskydd så att jag kan fortsätta cykla. Fortsätta att inhalera snö...