Vi lever på hoppet

Första visningen är över och man kan väl inte påstå att det var någon rusning direkt. 2 st har satt upp sig som intresserade i alla fall. Det är ju en visning i morgon också så vi lever på hoppet som sagt.

Måste upp tidigt i morgon och fixa det sista. Att leva i ovisshet är det värsta som finns. Jag står inte ut.
Jag ber till alla sälja-lägenhetsgudar som finns att allt går bra.

SHOWTIME!

I morgon har vi visning på vår lägenhet. Det som vi kämpat så för, varit nervösa och oroliga för...nu är det äntligen dags. För mig är det lite dubbla känslor. Jag älskar verkligen vår lilla lägenhet! Det känns konstigt att andra ska gå runt här och bedöma vårat "boställe".

Häromdagen började jag gråta nåt alldeles hejdlöst. Jag tänkte tillbaka på när vi kom hem från BB med vårt lilla, lilla knyte. Sambon och tillika den oerhört stolte fadern gick runt med den alldeles nya lilla människan och visade henne runt i hennes nya bostad. Tårarna strömmade ner för mina kinder och jag kunde inte få stopp på det.

Nu ska man komma ihåg att jag är oerhört sentimental när det gäller vissa saker.
I det här fallet är det också så att vi ju ska lämna storstan. Jag är så där bra på förändringar faktiskt. Oftast blir det ju jättebra när förändringen väl är genomförd. Jag kan faktiskt inte komma på en enda gång när det inte blivit bra, så det blir det nog den här gången också.

Det kanske inte ens är någon som vill köpa den. Vad vet jag? Men om några dagar får vi svaret.

Don't worry, be happy...

Jag skulle vilja skriva lite om roliga saker, men jag kan inte. Är inte på humör. Jag är så förtvivlat orolig över framtiden. Har vi gjort fel? Vi kanske inte skulle köpt huset? Tänk om allt rasar? Tänk om vi inte får sålt lägenheten? Tänk om inte om fanns. Ovissheten är det värsta som finns.

Jag mår fysiskt illa av oro. Nästa lördag är det visning. Då får vi besked. Då vet vi om det går åt fanders eller ej. Jag vill bara sova fram till dess.

Vi kanske satsade på fel häst den här gången. Vi som aldrig satsar nånting.

Mojito med extra mycket sprit i

Inför fotograferingen av lägenheten gjorde jag som alla andra. Jag köpte 1 kg vardera av lime och citroner. Vad göra med dessa efter visningarna. Jo, självklart ska jag göra Mojito.





Här är receptet:

4 cl ljus rom
4 cl sockerlag
myntablad
0,5 st limefrukt
krossad is
sodavatten

1. Man krossar myntablad och lime i klyftor tillsammans med sockerlagen. En knapp handfull mynta ska vara lagom. Mynta och lime ska smaka lika mycket.

2. När blandningen känns lagom fyller man glaset med krossad is och häller över rommen, toppar med sodavatten och rör om

3. Dekorera lämpligtvis med skivad lime och myntakvist.

I'm going down....

Nu är det klart! Homestajlingen alltså. Jag trodde att jag skulle duka under av trötthet under helgen. I måndags var fotografen här och tog bilder och efter det åkte jag och sambon och käkade.

Den senaste tidens spekulationer om "bostadskris" "tvärnit på bostadsrättsmarknaden" och andra upplyftande rubriker har ju gjort att vi nästan gått i kvav här hemma. Vi är också experter på att förutsätta det värsta scenariot: Nämligen att det inte kommer någon och tittar över huvudtaget. Inga bud. Vi har tom gått så långt i vårt katastroftänkande att vi är beredda på att bryta kontraktet med huset och gå därifrån med förlorad handpenning på 275 000. Det är om det inte kommer några bud alls. Då har vi nämligen inget annat val. Snälla människor runt omkring säger att det är klart att ni får sålt lägenheten. Varför skulle ni inte få det? Gamarna runt om oss som tyvärr finns lite överallt delar gärna med sig av spekulationer om bostadsmarknaden, räntor m,m. Alla är helt plötsligt experter.

Jag ber till alla gudar att vi får sålt lägenheten... Jag vet inte vad jag gör om detta inte går i lås...

Ljuset i tunneln...

Nu börjar det faktiskt likna nåt. Jag trodde det aldrig men nu har vi snart gått igenom varenda skrymsle i lägenheten. Idag röjde jag i sovrummet. Jag har en viss benägenhet att samla på diverse inredningstidningar. Det är lite kul att titta i dem, även i de gamla. Jag har Elle interiör från 1995. Normalt? Nä, troligtvis inte.
Det bryr jag mig inte om.

Idag lyfte jag t.o.m upp våra sängar ur sängramen för att dammsuga där. Det var faktiskt lite överkurs för att vara mig. Jag kom plötsligt att tänka på Evelyn i Äntligen hemma. Hon gjorde så i ett av programmen. Hon var ju störtskön. Lärde oss svenskar att städa på svengelska.

Halloween ja. Vad ska man säga om det? Makalöst att föräldrar låter sina ungar gå runt och tigga godis i grannskapet. Kalla mig tråkig, men jag menar "Bus eller Godis"
Måste vi föra över alla amerikanska seder och göra dem till våra? Vad händer om man säger bus? Blir huset invirat i dasspapper eller kommer det att regna ägg över husfasaden? Kanske en risk man får ta. Då vet ungarna det nästa år. Det är ingen idé att ringa på här. Här bor nämligen en surkärring som tycker direkt illa om traditioner som handlarna hittat på för att sälja mer godis.
Sån är jag.

Inte nu...

Jaha, så gick jag och blev sjuk också. Det var ju bra - inte!
Jag riktigt kände hur irriterad sambon blev när han kom hem igår och hittade mig på soffan. Kommentaren - Jaha, och det var ju rätt läge, satt ju fint. Det är ju han som har smittat mig. Jag förstår att han känner sig stressad. Vi har ju rätt mycket att göra om man säger så.
Vi har helgen på oss sen ska de stora sakerna vara färdiga. Mamma har lovat komma till undsättning. Om jag nu inte smittat ner henne också vill säga.

Snart är det jul igen. Jag blev glad igår när jag fick reda på att jag får semester både julafton och juldagen. Sammanlagt 6 dagars ledighet. Nästa jul firas väl i huset kan jag tänka. Spännande! Min familj har redan bjudit in sig själva.
Jag tycker nog egentligen ganska mycket om julen. I alla fall dagarna precis runt jul. Sen kan jag tycka att det stressas och handlas alldeles för mycket och det är lätt att dras med i karusellen med dyra julklappar till barnen och alla andra släktingar. Egentligen vill jag bara vara ledig och umgås i lugn och ro med min familj, titta på nån film, käka nötter och dricka vin. Päsa helt enkelt!
Känna lite ro.