måndag 7 januari 2013

Två Noll Ett Tre

Ett nytt år och ett nytt slags liv. Mitt liv. Försiktigt vågar jag börja se möjligheter. Ibland måste man bryta ihop fullständigt för att kunna komma igen. Det är upp till mig att skapa mig det liv och den person jag vill vara. Jag ser nya sidor hos mig själv hela tiden. Sidor jag knappt visste fanns.
Jag har hittat en styrka i mig själv som hjälper mig framåt och som får mig att välja att göra de saker som får mig att må bra och att välja bort allt det andra.

Jag har min lägenhet som jag älskar och som jag snart lyckats göra till min. Min och lilla K's. Vår plats på jorden. Det ekar fortfarande i väntan på möbler, men varje drag med penseln har förvandlat väggarna till mina. Det kommer att bli så bra. Jag som aldrig ville bo i centrala stan hamnade såklart just där och jag älskar det! Jag älskar ljudet av spårvagnar och människor. Att aldrig behöva känna sig helt ensam.


Jag väljer också att släppa in nya personer i mitt liv. Underbaringar att tycka om och som tycker om tillbaka.. Att uppleva saker tillsammans med. Att få bli stärkt och att kunna ge styrka tillbaks. De hade aldrig funnits där om inte allt detta hänt så på det sätter ser jag dem som en gåva och en gåva att vara rädd om. Underbaringar som läker såren i mitt hjärta och i min själ... Som får hjärtat att slå ett litet extra slag. Försiktiga små lyckoslag, de extra små slagen som gör att muren av brist på tillit och försvar sakta rivs ner och som får hjärtat att växa.

Jag har en bit kvar, men jag är på väg

Nu kan allt bara bli bättre