Allt ordnar sig...

Den sista tiden har vi fått gjort en del. Telefonen är tillbaka sen ett tag. No thanks to Relacom som tyckte att sambon skulle komma med idéerna själv, vilket han också gjorde. Resultatet blev dessutom otroligt bra. Själv är bäste dräng...eller vad man nu säger.

Vi har också tapetserat för första gången. Lite trixigt till att börja med. Vi slösade en del tapet på felskurna våder och andra missöden, men slutresultatet blev kanon.

Det har varit en helt ok period faktiskt, trots mörker och regn.
I morse var jag och lilla "K" uppe tidigt och grattade sambon som fyller år. Frukost på sängen och paket. Jag sprang gatlopp på stan igår eftermiddag för att hitta nåt. Förra årets present var inte helt lyckad kan man säga. Ett egenhändigt tillverkat presentkort på Sea Sea. Jag tänkte att om han hittade nåt till båten där så skulle jag betala. Det blev aldrig av och presenten uteblev. I år fick han 3 paket. En ny plånbok, en skön tröja och ett par "Slappisbyxor". Han blev riktigt glad! Kul.

När han sen kom till jobbet fick han reda på att de ska spara in 25% i budgeten, dvs 1,5 miljarder kronor. Kul present... De kommer att skära ner på personal, men inga definitiva besked kommer före jul och nyår. Det kan röra sig om 1000 personer eller mer som blir varslade.
Vi har nästan gått och väntat på att det ska komma. Nervöst och oroligt. Ledsamt.
Skulle det värsta hända så måste det ordna sig på nåt sätt. Vi löser det också, som allt annat.
Ikväll ska vi ha ett kalas i miniformat. Men vi ska äta gott och umgås. Glömma det tråkiga för en stund.
Stoppa huvudet i sanden. Bara för en stund.

Bara massa krångel

Den senaste tiden känns det som om vi varit förföljda av otur. Det börjar bli rätt så irriterande.
Först gick diskmaskinen sönder. Maskinen är bara tre år gammal och borde rimligtvis hålla lite längre. På IKEA fick vi reda på att det var 5 års garanti på alla vitvaror. Eftersom vi aldrig fick några kvitton av förra ägaren så började jakten på honom och kvittona. Tre veckor senare vi fick till slut alla kvitton och sambon ställde sig återigen i kö på IKEA. Då sade de plötsligt att det var tre års garanti på maskinen och att det är först nu man infört garantier på 5 år.

Nu har jag handdiskat i 5 veckor och det börjar bli rätt tråkigt. Vi har ringt reparatör och väntar på att de ska komma och laga maskinen. Just nu känns det som om vi kan vara glada om de kommer före jul.

Mitt i allt detta var vår båt nära att krossas i stormen. Eftersom hamnen ligger så utsatt är det inget försäkringsbolag som velat försäkra hamnen. Dessutom visade det sig att bommarna, som i vårt fall gick av och gjorde ett stort hål rakt genom skrovet, är garantarerade att hålla för 21 m/s. En klen tröst när det blåste 35-37 m/s. Detta visste vi inte när vi tog platsen och med facit i hand var dett ett korkat beslut att flytta hit båten. Det kommer att kosta oss 10 000 i självrisk.

Sen skulle det köpas ved att elda med i vinter. Efter noggrann research hittade sambon ett företag som levererade torr björkved ända fram till huset. Givetvis var den inte torr. 5 kubik uppstaplad fuktig ved. Det är ju inte bortkastat, den går ju att använda nästa år, men ett klart irritationsmoment.

Det senaste krånglet inträffade förra veckan då vi skulle installera vår nyinköpta luftvärmepump. Installatören kom och satte upp den och allt verkade vara just perfect. Varmt och skönt. Problemet visade sig först när jag skulle ringa till sambon och berätta hur bra pumpen funkade. Telefonen = död. Bredbandet också.

Slutsatsen blev att installatören borrat sönder vår telekabel. Jag ringde telia som gjorde en felanmälan. Sambon ringde till installatören, men där blev det tvärstopp. Han hade inte gjort något fel. Jag ringde firman där vi köpt pumpen, och han i sin tur ringde installatören igen. Firmagubben ringde tillbaka till mig och sade att vi får ta hit en tekniker från telia som konstaterar att installatören gjort fel. Fakturan får i så fall installtionsfirman betala.

Vår snälla granne satte upp en nödsladd som går tvärs över fasaden och in i hallen där den hänger tvärs över väggen. Den är röd och ful med just nu funkar både bredband och telefon. Vi vill ändå ha det åtgärdat.

Igår ringde teknikern från telia. Jag citerar:
-Jaha, du har problem med telefonen.
-ja, svarar jag. och förklarar problemet.
-Men, kan inte grannen göra klart resten då? frågar han sen.
-Nä, det kan han inte. Han har väl inte tid med sånt svarar jag. Och lösningen är bara en nödlösning. Han frågar sen en massa tekniska frågor och jag ber honom ringa sambon som är lite bättre på att förklara.

När han sedan ringer sambon blir reaktionen. " - Och hur vill du att vi ska lösa det här då?" HALLÅ!!!!!! Det är väl lite av idén med att jobba som teletekniker att lösa just såna här problem? Kan man bli tröttare?
Nu skulle han återkomma till sambon på torsdag och då får vi se vad som händer. Fortsättning följer.

Undrar vad som går åt helskotta härnäst?