To Hell And Back del III

Alltså detta har varit den värsta helgen i mannaminne. Läget är följande: Vårt bud på huset är fortfarande högst. Mäklaren ringde till slut och frågade när vi kan skriva papper vid ev affär.
Herregud kan vi få mer betänketid, typ 1 år eller nåt? Vi pendlar i våra tankegångar hela tiden. Ja, det kanske är en kanonaffär, ska man köpa så ska man göra det nu osv, osv. Sen har vi också lite av katastroftänkande. Tänk om räntorna går upp till 10%. Då är vi bra rökta kan man säga. Det är alla andra också men det hjälper ju inte oss.
Tänk om man aldrig kan unna sig nånting? Är det värt det? Måste vi sälja vår båt (som är vår livsstil och vårt allt).

Det svåra är att inte lyssna på alla andra. Eller rättare sagt att inte låta sig påverkas. De flesta tycker att vi ska slå till.
Vi har tom promenerat omkring i det aktuella området för att skaffa oss en bättre bild.

Om någon skulle komma med ett högre bud nu så är det ajöss med huset. Vi går inte längre.

Vi ska i alla fall titta på huset en gång till. Vi måste också prata med banken och sätta oss och gå igenom allt på riktigt. Först då vet vi.

Blir det inte detta huset så tänker jag inte titta på hus på ett halvår. Det blir svårt att hitta ett som är lika fint.