Havet har ändrat färg

Från vårt sovrumsfönster ser jag en gnutta hav. I alla fall tills grönskan kommer och skymmer sikten. Hittills har havet haft den där gråa mörka nyansen som ett hav har under vintern. Oinbjudande. Men idag såg jag skillnaden. Havet har fått en alldeles djupblå nyans. En vårnyans.

Själv håller jag som bäst på att försöka återhämta mig från den senaste virusattacken. Hela förra helgen försvann i en lång feberfrossa. Man är inte så fräsig när man har 40 graders feber nu för tiden. Ytterligare ett bevis på att man faktiskt blir äldre? Eller så beror det på att det inte var mer än en månad sen jag var sjuk sist...Det tar i alla fall tid innan jag känner mig 100 procent. Nu känns det mer som 65 procent. Eller möjligtvis 72. Det är segt i alla fall. Segt att vara orkeslös.
När jag ser mig i spegeln ser jag helt genomskinlig ut. Ingen vårnyans där inte.

Till helgen ska jag sitta på altanen och försöka få lite syre och vårsol. Det kanske hjälper...Kanske kan man grilla? Då blir man ju glad och mätt. Gladmätt!
På tal om mat så tittade jag på Leila på TV igår kväll. Hon är ju som en vitamininjektion. Precis som en duracellkanin springer hon runt bland örter och grönsaker och ser så där fräsch ut hela tiden. Hon steker och fräser och lägger upp mat som bara hon kan. Jag tänker att det där ser ju jättegott ut, fast jag vet att jag ändå kommer att stå vid grillen med den vanliga marinerade karrén och mina ugnrostade potatisar och grönsaker med färdigköpt sås.

Nä, fasen heller. I år är det året för förändring här ska grillas annat. Vad vet jag ju inte, men annat ska det bli.

Nu ska jag gå och äta en macka.

Hej så länge