måndag 20 september 2010

Förhöst

Jag inser att det är försent att hävda att det är sensommar, så jag kallar det förhöst istället. Allt för att försöka mota bort de värsta höstkänslorna.
Sommaren tog en annan vändning än vad vi tänkt oss. Det har också tagit längre tid att komma över än vad jag trodde. Jag får frågor på jobbet varje vecka av de som inte vet..."När var det du skulle få din bäbis?" frågar någon.  Ett sting i hjärtat och jag måste förklara under tiden som jag försöker dämpa klumpen i halsen och tårarna som bränner och vill fram.

Hösten känns svårare i år. Mörkare. Tråkigare.

Som tur är har jag lilla K. Hon har börjat första klass och har under sommaren tappat sin andra framtand. Hon trivs i skolan även om hon tycker att det var lite roligare i förskoleklassen. Lite friare. Nu är det mer på allvar. Maskeradkalasen avlöser varandra och fantasin börjar ta slut. Jag blir väl snart erbjuden vip-kort i affären där jag köper allt från indiandräkter till piratkikare och kattsvansar. Här sys inga egna dräkter. Snart ska hon få ha sitt eget försenade kalas tillsammans med en kompis i klassen. Också det maskerad. Eller maskerad-disco rättare sagt. Jag frågade henne vad hon ville vara. Hon sa spå-tant. Vi föreslog daggmask
Vi får väl se om vi kan enas om nåt.

Min hjärna fylls med aktiviteter. Skolaktiviteter och fritidsaktiviteter. Gympa, hälsokontroll, utflykter, vaccinationer, fritidsgympa, låneböcker, föräldramöten, extrakläder, sittunderlag, vattenflaskor och extra frukt till idrottsdagen.

Det är ändå bra. Bra att fylla tankarna med lätta saker i stället för tunga, sorgsna och ledsamma saker. Så att jag kan komma över och förbi...

Det kommer att kännas bättre. Om ett tag till.